Den dagen blev inte som de andra

Illustrationer av Mathias Sköld

SAGA Egmont

ISBN: 9788711707159

1. E-boksutgåva, 2017

Format: EPUB 2.0

Denna bok är skyddad av upphovsrätten. Kopiering för annat än personligt bruk får enbart ske efter överenskommelse med Saga samt med författaren.

Lindhardtogringhof.dk

Saga är et förlag i Lindhardt og Ringhof, ett företag inom Egmont-koncernen

1

En tisdagkväll i november tog Eva Berg bussen in till centrum. Hon skulle gå på bio. Eva hade fyllt femton det här året. Hon gick i nionde Klass. Det var sådan skillnad mot att gå i åttan.

Nu i nian var det viktigt att läsa mycket. Det gällde att jaga bra betyg, så att hon kunde komma in på gymnasiet.

Hon hade arbetat med läxorna tre timmar efter skolan den här dagen. När hon kom hem från bion skulle hon behöva läsa minst en timme till.

Bussen tog tjugo minuter från hållplatsen där hon bodde till det stora torget inne i staden. Hon steg av och tittade på klockan. Filmen skulle börja om en halvtimme.

Hon önskade att hon hade någon att gå på bio med. Det var roligare än att gå ensam. Och efteråt hade man någon att prata med filmen om.

Hon fick syn på några flickor borta vid gatuköket. Hon kände igen dem. De gick i hennes klass.

Hon började gå med snabba steg åt andra hållet. För att slippa träffa dem strosade hon i lite mer än tjugo minuter längs gatorna omkring torget. Hon tittade i skyltfönstren.

Sedan var det dags att gå till biografen.

Eva såg fram emot att se den här filmen, som alla talade om. Det verkade som om alla andra i klassen hade sett den, en del mer än en gång.

Hon närmade sig ingången, höll sig på motsatta sidan av gatan. Hon tittade mot entrén. Hon såg inte någon där som hon kände.

Då gick hon över gatan och in genom dörren.

Hon ställde sig i kön vid biljettkassan. Medan hon väntade på sin tur kände hon efter i fickan för att försäkra sig om att pengarna låg där.

– Jag har ringt och beställt en biljett, sade hon till kvinnan i kassan.

– Vad heter du? frågade kvinnan.

Eva sade sitt namn. Kvinnan kontrollerade och räckte sedan fram biljetten. Eva gav henne en hundralapp och fick växelpengar tillbaka.

Då hon kom in i biografsalongen tittade hon sig omkring med snabba blickar. Hon kände igen flera i publiken. Hon räknade snabbt till nio som gick i hennes klass.

Det knep till lite av oro i magen på henne. Hon fick en känsla av att vilja vända om, försvinna ut, ge sig av hemåt, bort härifrån, fly. Men nu var det så att hon verkligen ville få se den här filmen.

Alla talade, som sagt, om den. Den som inte hade sett den kallades för hjärndöd nörd. Hon gled ner i en fåtölj nästan längst bak, kröp ihop lite liksom för att göra sig osynlig. Sedan räknade Eva sekunderna innan ljuset släcktes och ridån drogs åt sidan.

Då kunde hon slappna av, dra ett lugnt andetag. Nu kunde hon gömma sig i mörkret och känna sig trygg.

Nu koncentrerade sig alla på filmen.

Den började med en explosion av blod, en orgie i våld medan musiken dånade. Det fortsatte i samma stil.

När hon tyckte att det inte gärna kunde bli värre, blev det än häftigare.

Filmen var verkligen som alla sade. Den var förfärligt kuslig, äcklig så det kändes i hela magen.

"Hårdare än alla andra filmer i historien. Det våldsammaste som visats på en bioduk. En film om när livet blir en mardröm. Filmen som visar livet som det är, när det är som hemskast. Inget för svaga nerver.”

Så lovade reklamen. Och, jodå, Eva erkände villigt att detta verkligen inte liknade någonting annat hon hade sett i hela sitt liv.

Hon kände sig både utpumpad och upphetsad då den var slut. Hjärtat slog hårt. Hon lutade sig tillbaka och blundade. Hon tyckte hon var svettig, men samtidigt huttrade hon lite som om hon frös. Hela kroppen var spänd och det darrade i henne.

Visst kände hon rädsla också. Ingen normal människa kunde se en sådan här film utan att bli uppskrämd.

Eva andades in djupt. Det här var det hårdaste, det vildaste, det råaste, det mest frånstötande hon hade sett på film.

Hon andades ut, slog upp ögonen och märkte att publiken började resa sig. Då for hon snabbt på fötter.

Eva skyndade sig mot utgången för att undgå att någon skulle få syn på henne. Hon borde hinna alldeles lagom till bussen hemåt.

2

Det var rejält mörkt när Eva Berg kom ut från biografen.